vinterbarns

Idag var det då dags.
Nervöst.
Upp alldeles för tidigt, kikade lite på julkalendern. Den är ju bra i år.
Gjorde iordning kristyren och kladdade på några pepparkakor. Gjorde iordning lussebrickan, ljus, lussebullar och pepparkakor.
Tog på mig den vita klänningen, vita strumpbyxorna och klippte till ett rött sidenband.
Drog på mig mina billiga höga svarta converse kopior.
Jag borstade till och med håret, inte för att det gjorde någon skillnade, men endå.
Tog en titt i spegeln och blev ännu mer nervös.

På väg till bussen ringde jag till Emma, hon var trött, jag råkade visst väcka henne. Hm.. klockan var 9 ju, är inte mina systrar vakna då? Hon gav telefonen till Fia som också var yrvaken.
"Nu är jag på väg"
"Har du övat på någon sång då?"
Iiik!
Jodå, det hade jag gjort. Haha....
Jag tyckte att hon kunde sova vidare och vi sa hej.

Folk glodde, tyckte jag.
Jag skämdes. Började darra, blev rädd att jag skulle få panik när jag kom fram.
På väg från bussen nynnade jag på melodin jag skulle sjunga för honom.
Ja, jag skulle sjunga. (haha)

När jag stälde ner brickan i trappen för att kunna tända ljusen hörde jag hur det ekade.
Nej, här blir det ingen sång tänkte jag.
Ringde på.
ojoj...
När han öppnade höll jag på att skämmas ihjäl.
Men det verkade som att han gillade det. Vilket gjorde mig glad.

Jag är glad.
-(^.^)-