vinterbarns

Jag har pysslat en hel del under tiden jag varit sjuk.
Nu orkar jag knapt det. David bara fnissar och säger att jag borde ha varit hemma och vilat mer, tidigare.

Nåväl, jag har tvålar och badbomber.
Badbomberna torkar fortfarande, men senare idag ska jag nog testa en. De är fina och luktar gott iaf. Får se om de är sköna också.

Jag hoppas jag blir frisk snart så jag kan träffa David..

Stackars David får ut för alla mina kaotiska känslor.
Det är uppenbart att jag behöver någon jag kan lita på lika mycket som jag litaqr på honom, som jag kan ringa när jag mår så.
Någon att kräkas ut allt på när jag behöver, så inte Davids och mitt förhållande tar stryk.
Han är underbar och jag vill inte bete mig så här.
Jag fattar inte vad som händer. Fina fina David... du ska inte ta all min ångest.
Måste komma på hur jag ska ta hand om mig själv för att må bra. Jag kanske kan ringa någon på psyk eller något.
 Marita nästa gång.

Köpte material till fler tvålar. Det var ganska enkelt att göra dem sist, så jag försöker igen.
Fast med färg denna gång.
Har även hittat andra grejer att pyssla med, får se hur det går.

Jag har massor att göra. Så stressad.
Orkar inte ta tag i något just nu. Jag borde göra det, men jag pysslar bara. Leker med min nya dator och springer och fixar medicin. I mon ska jag iaf jobba.
Onsdag måste jag plugga... torsdag.. jobb, borde va i skolan.. fuck fuck fuck.
Nåja.

Den här jäkla stressen..

Det kommer som en smäll.
Jag avskyr det... går runt och tänker att jag har kontroll...
Inte alls. Inte ett dugg.
Hatar att känna mig så hopplös. Så fel.
Och vem får skiten för det?
Prioriteringar. Fuck.

Jag var på mässan idag.
En virrig upplevelse. Kom dit en timme efter att det öppnat. Det kostade 20:- att komma in, men man fick en fin slipad sten.
Inne i lokalen fanns olika aktiviteter. Bland annat aura fotografering, jag hade mer än gärna gjort det om det var gratis eller om jag fått med mig min aura bild hem. Jag lät alltså bli.
Lyssnade på en föreläsning om body talk. Bull shit enligt mig.
Många verkade vara tveksamma så hon erbjöd att visa på någon. Ingen sa något så jag reste mig upp och sa att hon kunde ta mig.
När jag satt framför de andra var det svårt att hålla sig för skratt. Det var ju så fånigt.
Hon pratade med min kropp genom min arm. Min kropp sa att den hade problem med en körtel, så då la hon hande på min mage. En dam i publiken påpekade att just den där körteln satt ju i halsen.
Damen som pratade med min kropp sa "oj, ja men alltså.. jag menade ju den här i magen, jag har inte fel. Kroppen menade den här."
Paulina kväver en fnissning... fy sjutton. Nä, det där var inget för mig.

Nåja.. lite knäpp är jag väl. En tjej fick lov att läsa sina tarot kort för mig.
Mycket stämde.. läskigt. Får se hur rätt hon hade om framtiden.

Min tre räkning är äckel hög...

Vem skrev inlägget om panncentralen. Ella eller mamma?

Nåväl, här sitter jag med en ny dator. Fin är den.. jag hoppas det kommmer att gå bra med den här. Den förra ville ju inte veta av mig mer.
Och jag vill ju inte veta av den heller.

Skolan går inget vidare just nu känns det som, det är mycket som ligger och väntar på att bli gjort.
Högar är aldrig roliga att ta sig igenom.

Emma, spat är dyrare än vad jag hade för mig. >_<
Kan kolla upp spa här i västerås istället. mjäk.

I mon är det stallet, efter det kanske jag lyckas sno åt mig lite av Davids uppmärksamhet. Han pluggar duktigt.

Pappa kommer att skrota bilen.. jag hade hoppats att han kunde vänta tills efter jul, nu har jag inte råd att ta den. LEDSEN!

Känner sån oro för det här med att plugga på distans, vi får se hur det går.
Jag försöker, men det är svårt.

trött nu, ska glo på hemmafruarna.
ring

Idag var det dags för hoppning. Vilket jag inte hade en aning om, var fjärde vecka.. trodde det skulle bli nästa gång.
Nåväl, jag kunde inte ta Dina idag så jag valde Eddie.
Igår kunde jag säga att jag aldrigt trillat av en häst, idag kan jag inte säga det.
Det gör förbanat ont.
Söta David har pysslat om mig under kvällen.

Mormor ringde mig igår och berättade att "morfar trillat av.." ("pinn", hann jag tänka... panik) "..stegen" fortsatte mormor, han hade gjort sig ordentligt illa, men nu var han på bättringsvägen. Skönt att höra..

Det är läskigt hur utanför jag känner mig ibland, det känns som om jag får veta allt sist, eller inte ens det.
Det ska erkännas att jag inte ringer till andra än David och mina systrar, men jag vil liksom inte störa någon..

Jag är obegripligt trött. Massor att göra. Jobb och skola.
David gör allt lättare för mig. Han är fantastisk. ^^

Allt rullar på. Stressigt, men jag mår bra.


Jobbiga tester, men David följde med. Ängel.
Han är så underbar.