vinterbarns

Han skrev att hon var hans bästa vän.
Hon blev rörd.

De har aldrig setts, bara skrivit.
Aldrig pratat, bara skrivit.
Och gråtit, framför varsin dator, på varasitt bibliotek.
De har tröstat varandra. Stöttat varandra.

Hon har ofta funderat på hur han har det och hon har alltid önskat honom väl.
Nu sitter hon och ler för sig själv, för att han kallat henne bästa vän.


Hon undrar hur han är på riktigt.
Hur han lever. Är det så som hon uppfattat?
Hon hoppas det, fast lite bättre.                                                                  \(^.^)/

Hon är någons bästa vän.
Hon är någons flicka.
Någons viterbarn.
Någons syster.
Det gör henne glad.