vinterbarns

Regnet försvan och när hon kom fram till gamla tantens hem sken solen.
Vi gick upp och lyssnade på musik, de flesta melodierna var okända för vinterbarnet.
Men tanten, ja alla tanter klappade eler sjöng med.
Hon själv satt och drömde sig bort. Prinsen.
Hon kanske borde svänga förbi honom efteråt.

De tog en promenad, tanten och hon.
-Borde jag åka till honom.
- Mjaaa.. ja, men du ska väl inte ligga med honom?
- (va vad säger du??) eh, näe? bara säga hej.
tystnad.
-du är lite barnslig du.
-jaha. varför då då?
-du borde ligga med hnom.
-va??? vad säger du?!
-jag är lite för ärlig ibland.
-eh, ja. du är rolig, men du gör mig generad.
skratt.
Knäppa gamla tant. Vinterbarnet log för sig själv.

Hon såg till så att tanten fick sin kvällsmat och sin röka.
Efteråt cyklade hon mot prinsen.
Rökfyllda lungor, om inte tanten slutar snart så dör jag, tänkte hon.
Hela vinterbarnet längtade efter prinsen så det värkte.
Fortare och fortare gick cykeln.
Men väl utaför hans rike insåg hon att han inte var hemma. Suck.
Nåja. Han har viktiga saker för sig i morgon och han förbereder sig säkert för det.
Inte störa, han var inte hemma nu så då var det inte meningen.
Smått besviken valde vinterbarnet att cykla hem.

Hon hade så förfärligt gärna velat träffa sin prins ikväll.