vinterbarns

Jag är så vansinnigt kär i vackraste David.
Det finns ingen som påverkar mig så mycket som han gör, han gör mig glad.

Kom hem sent igår, la aldrig märket till att en av råttorna, Fjalle balle, hade rymt.
Det kanske han inte hade gjort heller, men jag vaknade och såg att burdörren var öppen i morse. Ingen Fjalar i buren. Nedrans. Jag såg spår efter honom.
Busstidstabellen i soffan var sönder gnagd, mp3n låg i fel ände av soffan. Någon, antagligen med svans, hade haft ner garnet jag lagt i soffan. Sen var det slut på spår, ingen Fjalle i soffan.
Senare hörde jag att han rev ner vattenflaskan (som gick sönder >_<) Jag såg honom, men fick inte tag på honom.

Allt detta rotande efter honom gav mig världens allergi. Så jag beslöt mig för att städa. Och möblera om.
Efter att ha släpat runt alla möbler inser jag att lägenheten är för liten för att ens möblera om. Så det var bara att släpa tillbaka allt till sin vanliga plats.

Jag hittade Fjalle, det var trist tyckte han.
Haha.

Damsugaren, som inte villle suga upp något, trotts att påsen var tom, var påväg att åka ut genom fönstret.. men jag röck loss slangen och fick syn på problemet. Världens stopp.
Damsuga... fint.. här? Nehe.