vinterbarns

Jag avskyr mig själv för att jag oroat folk.
Men vet ni vad.
jag mår bra nu.
Jag mår läskigt bra.

Psykologer och kuratorer hjälper.
Samtal igår.

Vi fann varandra igen.
Jag vågar tro på framtiden igen.
Jag är svartsjuk som fan, men jag litar på honom.
Jag gör verkligen det.

I bakhuvudet skriker de elaka tankarna, jag hör dem.
Förklarar för dem att det är fel det de säger.


Det ritades upp en bild för oss igår, det blev genast mycket enklare att förstå.


I varandras armar igen.
Leenden i bådas ansikten.
Jag tror vi är glada båda två.


Som att detta inte vore nog, jag fick lön så att jag borde klara mig.
Jag är glad för det med.
Inte så att jag kan spendera pengar som en galning, eller ens så som jag skulle vilja, men det räcker till räkningar, stall och förhoppningsvis ven mat för februari.

Emma och Sofia, när kommer ni? Ni är efterlängtade.

Johan, du är ett fantastiskt stöd.