vinterbarns

Läget har lugnat ner sig.
Det var illa, men inte lika farligt som jag trott.

Jag har extrema humörsvängningar just nu. Det är läskigt och obehagligt.
Jag är glad att David förstår att det är jobbigt. Och jag förstår att han tycker att det är jobbigt också.

Jag fryser som en tok.
Ska ringa honom snart, har bestämt mig, jag vill ses, humöret tycks vara under lite bättre kontroll.